Ja, de fick ta en sväng till Ackis. Sofie har skrikit i panik hela kvällen men fortfarande bara velat stanna i sängen. När hon skrikit har vi fått lyfta upp henne o försökt trösta henne men då har hon fått panik, ställt sig i brygga, skrikit som en dåre o till slut bara slog hon mig och rev mig.
Jag tänkte om hon har ont ngnstans o sa till Mattias att vi skulle ta med henne ner och se hur hon var, satte mig i soffan o hon började med allt igen. Upp o gick o hon lugnade sig lite. Till slut tänkte jag ta tempen o den stannade på 35 grader… Tog i andra örat med samma resultat. Mattias ringde 1177 som sa att vi skulle åka in för säkerhets skull. Då vi inte kan sätta ifrån oss henne ngnstans utan att hon börjar skrika osv så är inte heller det sk allmäntillståndet ngt bra så det avgjorde.
Jag känner mig som en svikare. Att Mattias får åka. Jag önskar att jag bodde närmare mina föräldrar o min syster så jag hade nån som kunde komma o passa Daniel medan vi åkte med både Mattias o jag. Men så här är det o jag hatar det. Seriöst!
Jag vet att jag har helt underbara vänner runt mig men det är inte läge att ringa ngn annan mamma eller pappa klockan 23 på en lördag.
Jag ska gå o krypa ner i sängen uppe hos Daniel. Krama tummen under kudden och hoppas få vila lite. Blir nog till att ta barnen i morgon så Mattias får vila sig. Hoppas det går smidigt på sjukan oxå. Sofie är ganska mammig o det skär i hjärtat på mig att jag inte är med… lite sent att ångra sig nu dock.
0 hade nåt att säga om det...:
Skicka en kommentar